lördag, februari 19, 2011

Om toleransens villkor ...

När jag såg det här lysande klippet:

via @joelsh

... kom jag att tänka på det här Hauerwas-citatet:
Look what happened to Catholics in the United States. They struggled like hell to make it and finally saw John F. Kennedy elected president. Any Catholic of that generation will tell you how important it was that Kennedy became president. Catholics all over the world rejoiced, but I say it was their day of shame -- particularly when Kennedy told a group of Southern Baptists in Houston that he would follow his conscience and not the Roman Catholic church. Catholics said, “See, it is possible to be American and Catholic.”
Toleransens logik tycks i den liberala demokratin lyda: Vi tolererar den annorlunde om han slutar vara så annorlunda. Viljan att fokusera på det som ses som universellt och förenande resulterar dock ofta i att partikulära skillnader och olikheter ignoreras och/eller göms undan. Men som Jayne Svenunsson skrev i ett delvis annat sammanhang:
"Historien har, när allt kommer omkring, visat att visioner som vet att de kommer någonstans ifrån tenderar att ha bättre insikt om att de är på väg någonstans och inte vart som helst. Sådana visioner tenderar också i mindre grad att förgripa sig på den som till äventyrs inte delar den aktuella visionen."
I ljuset av ovanstående citat blir det viktigt att fråga sig på vems förment neutrala altare som partikulariteten så ofta offras. Vart kommer den (muskulösa) liberalismen ifrån, och vart leder den?

Inga kommentarer: